Pia Haak är ansvarig för Swedbank Roburs blandfondsförvaltning och har arbetat inom finansmarknaden sedan tidigt 90-tal och upplevt flera kriser. Här svarar hon på några frågor om den nuvarande ekonomiska krisen sett i relation till tidigare kriser.

Hur skiljer sig covid-19 krisen från tidigare kriser och vad finns det för likheter?
Alla kriser har sina särdrag och när man är mitt uppe i en kris är ofta intrycket att ”det här är det värsta jag varit med om”. Jag känner likadant nu; att det vi ser nu är unikt. Finansiellt, så har det i den här krisen inte riktigt funnits några säkra tillgångsslag att säkra sina investeringar i, utom möjligtvis på ett vanligt konto. Normalt brukar räntebärande placeringar utgöra en trygg hamn när det stormar på aktiemarknaden, men inte den här gången. Inte ens guld erbjöd någon positiv avkastning när det var som mest turbulent.

Går det att dela in kriser i olika typer?
Man brukar kunna dela in stora nedgångar på börsen, i detta fall avses ett börsfall på minst 20 procent, i tre olika typer:

  • Strukturella – som har sin orsak i strukturella obalanser, till exempel den vi såg under finanskrisen
  • Cykliska – som kommer från en normal ekonomisk cykel, det vill säga det går upp och ner i ekonomin
  • Händelsedrivna - som i det här fallet när den utlöstes av en pandemi

Sen är förstås alla kriser olika, det beror inte minst på när de inträffar. Hur ser tillväxten i världsekonomin ut vid tillfället? Vilka räntenivåer befinner man sig på? Vilket utrymme har centralbanker att stimulera ekonomin? Hur ser bolagsvärderingarna ut? Hur ser statsfinanserna ut? Och så vidare.

Kan man säga något om hur återgången från covid-19 krisen kommer se ut?
Idag är en stor del av världens ekonomier nedstängda, alternativt fungerar under kraftiga restriktioner. Frågan är när och hur snabbt vi kommer att återgå till någon form av normalitet. Troligen kommer det inte att vara som att trycka på en strömbrytare utan det kommer troligtvis att ta lite tid för ekonomin att återhämta sig.

Hur såg läget ut när vi gick in i krisen?
När vi gick in i den här nedgångsfasen hade vi ett fantastiskt börsår 2019 bakom oss med värderingar som låg på historiskt höga nivåer, samtidigt som vi väntade på en återhämtning i den ekonomiska tillväxten. Det påverkade nog att det blev en så pass snabb nedgång på världens börser. Flera investerare satt troligen med ett” finger på säljknappen.”

När i historien har vi sett liknande nedgångar på börsen som vi sett under covid-19 krisen?
Vi får se tillbaka så långt som till 30-talet för att hitta motsvarande nedgång. I mars tog det 16 handelsdagar för den amerikanska börsen att gå in i vad som betraktas som en björnmarknad, det vill säga då börsen faller mer än 20 procent. Tittar vi historiskt skedde den näst snabbaste nedgången under 44 dagar och då var året 1929. Så snabbheten i denna nedgång går in i våra historieböcker. Men samtidigt kommer också den uppgång vi redan sett, gå till historien. Även här får vi gå tillbaka till 30-talet för att hitta motsvarande i USA. I Europa har vi aldrig sett detta tidigare.

Hur lång tid har det tidigare tagit innan börsen har återhämtat sig?
Tittar man historiskt så har nedgångarna varat i genomsnitt ett år och varit i storleksordningen runt 30 procent. Ofta brukar det komma en uppgång efter den initiala nedgången som sen följs av ytterligare en nedgång till tidigare bottennivåer eller lägre. Ska vi tro att vi kommer följa motsvarande rörelser denna gång så skulle nästa rörelse vara en nedgång. Men vi ska komma ihåg att det här bygger på ett genomsnitt av vad vi kunnat observera historiskt. Varje kris är som sagt unik.

Historiskt har det tagit allt ifrån ett till tio år att komma tillbaka till tidigare toppar, allt beroende på vilken marknad vi tittar på men också beroende på vad som utlöste krisen. Det positiva i den nuvarande ekonomiska krisen är att den inte beror på en strukturell nedgång. Strukturella nedgångar har historiskt sett tagit längst tid att återhämta sig från. Händelsedrivna nedgångar har återhämtat sig betydligt snabbare, på omkring ett år i nominella termer.

Vi ska också komma ihåg att inte alla bolag påverkas negativt av den nedstängning vi ser, utan kan till och med gynnas. Vi ser faktiskt många bolag som sätter kursrekord i den nya covid-19-miljön, exempelvis inom ny teknik, på grund av den sociala distanseringen. Internetanvändandet och hemarbete ökar och med det behov av utökad nätverkskapacitet och datasäkerhet. Fokus på hälsa är också högaktuellt, liksom lösningar för klimatomställningen. Ett bolag som ligger rätt i tiden kan komma ännu starkare ur detta.

Vad behövs för att vi ska gå tillbaka till stabilare marknader igen?
Det övergripande är att vi får kontroll på pandemin. Här ser vi just nu en del ljusa tecken som minskad smittspridning och ekonomier som succesivt lättar på restriktioner. Den andra våg av viruset som man varit rädd för har än så länge varit under kontroll i Kina. De åtgärdspaket som vi sett från världens centralbanker och regeringar i den här krisen har varit unika och saknar historisk jämförelse i magnitud och även i hur snabbt man agerat. Det ger så klart ett välbehövligt stöd till marknaderna. Det finns tecken på att vi succesivt rör oss mot mer klarhet. Men självklart kan det bli bakslag. Inte minst efter den snabba uppgång vi sett. Att tänka långsiktigt, och investera i bolag av hög kvalitet och med en uthållig tillväxt tror jag är vägen framåt. I kriser öppnar sig också många nya möjligheter och det är ofta ur dem som det föds nya riktigt framgångsrika bolag.